söndag 10 april 2011

MAT OCH HUMOR

Dagispersonalen berättar att Frances plötsligt vägrar äta blodpudding. Hon som brukar älska blodpudding. Vi frågar henne varför?

- För jag är allergisk...
- Vet du vad allergisk betyder?
- Näe det vet jag inte.
- Hur vet du att du är allergisk då?
- Loppan på dagis är allergisk mot blodpudding och då är jag också det.



Jag är ingen bra matförebild. Jag tycker inte någon ska behöva äta pudding gjord på levrat blod. 

Något som jag dock skäms över är att jag har svårt att äta på okända ställen där borden gapar tomma. Kan deras råvaror verkligen hålla sig när ingen äter? Om inte, har de verkligen råd att kasta dem? (Gillar inte ens möglig ost).


Det är fegt att jag ofta inte vågar gå in och prova. Samtidigt tycker jag synd om personalen. De står sysslolösa och tittar ut genom fönstret med sammanbitna miner och hoppas på att någon ska våga sig in. 

Det är märkligt att jag blivit så feg när det gäller mat. När jag var 17 bodde jag i Ecuador ett år. I en ecuadoriansk familj. Där hade jag inget val. En bild från ett gatukök i byn Machala där jag bodde:


Som tur är finns sådana som Mathias. Han tycker det är spännande med konstig mat och konstiga matställen. För ett par veckor sedan åt han lunch på restaurangen som ligger i samma hus som moskén Zayed vid Björns Trädgård.


Det var mycket folk. Han betalade i kassan. Fick sin mat och satte sig bredvid en man som liknade honom själv. 

Tjockt mörkt hår och mycket skägg. Han tog av sig jackan. När han skulle ta första tuggan avbryter mannen bredvid.

- Hallå, är du muslim eller?!
Mathias blir överrumplad av frågan och känner sig aningen konfunderad.
- ...näe..
- Va fan gör du här då?!
Mathias får nu tunghäfta och tänker så det knakar på vad han egentligen gör där?
Det tar för lång tid och mannen bredvid hinner dunka honom hårt i ryggen.
- Hahahaha, ta det lugnt! Skoja bara lite med dig mannen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar